You were living in another world tryin to get your message through.
Efter min svacka har jag återigen hittat några strån av glädje i mitt liv (d.v.s ökat mina seretoninnivåer med hjälp av choklad) och ser nu återigen fram emot allt det som kommer att inträffa de närmaste veckorna. Dessutom har jag sett en helt underbar film som heter "The holiday" - Jude Law = *grr*. (Jag måste sluta med min karraktärsbesatthet!)
Jag måste ha fått hela den här student/balen grejen om bakfoten. Är det verkligen Jag som ska städa i mitt hus och fixa iordning alla saker? Borde inte alla andra passa upp på mig och sätta mig och mina intressen (d.v.s äta) i centrum? Hm, jag börjar allt undra...
Jag är inte bra på att städa (vilket betyder att mitt rum 90% utav tiden ser ut som ett bombnedslag, bokstavligt skrivet). Detta visar sig då jag inte hade den minsta aning om att det fans någonting som hette "bäddmadrass" och då inte bäddade med en sådan. Jag brukar aldrig tänka på att det fins en sån i min säng!
Vad kan man begära av mig då jag inte har ätit sen 11:00? I min desperation efter mat såg jag att mamma, som hade stekt bacon, inte hade lagt ner alla de obetydligt små baconbitarna i pajen. Detta resulterade i att jag tog för mig av de bitar som fans att tillgå. Mättnaden infann sig inte. Jag utnyttlade också det faktum att jag kunde norpa åt mig diverse jordgubbar och kakdeg då uppmärksamheten vändes åt ett annat håll. Jag försökte dessutom att hitta mat i mitt rum, det fans ingen. Snart får jag dock äta, jag hoppas att denna tanke håller mig vid medvetande. Och för att se det ifrån den ljusa sidan så kanske jag kommer lyckas med att flanera runt i min balklänning utan att vara rädd för att nysa och då spräcka hela kreationen =P
Jag ska byta kudde åt mormor, mamma tar kudden som hon ska ha och vill att jag ska byta örngott på den.
Mamma: Men...är inte det här min favoritkudde?
Verro: Neeeejdååå *gloria*
Mamma: Jo, det är det
Verro tar kudden och gör en galen min.
Verro: Men jag har ju sovit med den jättelänge...det är min kudde!
Verro börjar gå iväg snabbare och snabbare, hon säger saker som "Du får den aldrig". Verros mamma börjar gå efter.
Mamma: Då är det ju inte så konstigt att jag varje natt har undrat var den är?
Verro springer in till uterummet. Verros mamma går efter, Verro ger sig, Verro lägger sig på sängen skrattar. Verros mamma tror att Verro aldrig kommer att bli vuxen och att hon är ett hopplöst fall =P
Vad är en bal på slottet? Den kan ju vara alldeles ensam, tråkig och alldeles....alldeles underbar.
- Disney är bäst!
Jag längtar efter att få gå på röda mattan, det ska bli förfärligt roligt! =D Tänk, jag pratade i telefon med min baldejt idag, det är nästan så att jag börjar se honom som en existerande människa, vi hade en normal konversation, vilket framsteg!
Vilket otroligt meningslöst inlägg det här blev! Jag undrar om man kan driva saker på meningslöshet, om det går att driva saker på osannolikhet borde det ju vara sannolikt att det går. Eller så är allt bara ett påhitt för att skapa en fantastiskt rolig bok, vad vet jag..
kramar och kärlek
Verro
Jag måste ha fått hela den här student/balen grejen om bakfoten. Är det verkligen Jag som ska städa i mitt hus och fixa iordning alla saker? Borde inte alla andra passa upp på mig och sätta mig och mina intressen (d.v.s äta) i centrum? Hm, jag börjar allt undra...
Jag är inte bra på att städa (vilket betyder att mitt rum 90% utav tiden ser ut som ett bombnedslag, bokstavligt skrivet). Detta visar sig då jag inte hade den minsta aning om att det fans någonting som hette "bäddmadrass" och då inte bäddade med en sådan. Jag brukar aldrig tänka på att det fins en sån i min säng!
Vad kan man begära av mig då jag inte har ätit sen 11:00? I min desperation efter mat såg jag att mamma, som hade stekt bacon, inte hade lagt ner alla de obetydligt små baconbitarna i pajen. Detta resulterade i att jag tog för mig av de bitar som fans att tillgå. Mättnaden infann sig inte. Jag utnyttlade också det faktum att jag kunde norpa åt mig diverse jordgubbar och kakdeg då uppmärksamheten vändes åt ett annat håll. Jag försökte dessutom att hitta mat i mitt rum, det fans ingen. Snart får jag dock äta, jag hoppas att denna tanke håller mig vid medvetande. Och för att se det ifrån den ljusa sidan så kanske jag kommer lyckas med att flanera runt i min balklänning utan att vara rädd för att nysa och då spräcka hela kreationen =P
Jag ska byta kudde åt mormor, mamma tar kudden som hon ska ha och vill att jag ska byta örngott på den.
Mamma: Men...är inte det här min favoritkudde?
Verro: Neeeejdååå *gloria*
Mamma: Jo, det är det
Verro tar kudden och gör en galen min.
Verro: Men jag har ju sovit med den jättelänge...det är min kudde!
Verro börjar gå iväg snabbare och snabbare, hon säger saker som "Du får den aldrig". Verros mamma börjar gå efter.
Mamma: Då är det ju inte så konstigt att jag varje natt har undrat var den är?
Verro springer in till uterummet. Verros mamma går efter, Verro ger sig, Verro lägger sig på sängen skrattar. Verros mamma tror att Verro aldrig kommer att bli vuxen och att hon är ett hopplöst fall =P
Vad är en bal på slottet? Den kan ju vara alldeles ensam, tråkig och alldeles....alldeles underbar.
- Disney är bäst!
Jag längtar efter att få gå på röda mattan, det ska bli förfärligt roligt! =D Tänk, jag pratade i telefon med min baldejt idag, det är nästan så att jag börjar se honom som en existerande människa, vi hade en normal konversation, vilket framsteg!
Vilket otroligt meningslöst inlägg det här blev! Jag undrar om man kan driva saker på meningslöshet, om det går att driva saker på osannolikhet borde det ju vara sannolikt att det går. Eller så är allt bara ett påhitt för att skapa en fantastiskt rolig bok, vad vet jag..
kramar och kärlek
Verro
Kommentarer
Trackback