Jag är kär, på riktigt!
Katrineholmsresan sög verkligen ur all energi ur min kropp. Inte för att jag inte gillar min mormor, morbror eller moster utan för att staden Katrineholm (samhället?byn?) är fylld av en sådan tristess så man spyr (jag spydde bokstavligen vid en buske precis när vi hade kommit in i staden, det satt en familj och åt tvärs över gatan - däcka innan 22)! Vi var på en outlet facotory och åt jättegod mat hos min morbror och moster. Sen satt vi och drack te i soffan och läste "din mamma" - skämt. Jag skrattade, mamma skrattade också, Anna-Greta kom ut ur köket och skrattade. Det var roligt. Jag skulle dock mycket hellre varit på "Tjejkväll med Ek" eller varit ute och raggat på alla söta Halmstadkillar (inte för att det blev något raggande på lördagen för party-peoples del med i alla fall).
Mamma försökte skryta om mitt körkort för min moster:
"Det är så bra att Veronika har körkort, då kan hon flyga mig....."
Jag har blivit kär. Jag är otroligt sprudlande, bubblande, galet, underbart kär! Det tog mig inte många sekunder, det var ett sånt där "moment" folk skriver om i böcker och suktar efter i filmer. En stund då den totala Euforin porlade igenom min kropp. Fjärillarna flaxade, världen kändes för en stund som en bra plats att leva på.
Plain White T's - Hey There Delilah
- Herregud vad bra den är! Jag "köpte" albumet idag och ja....jag tror att jag för första gången i mitt liv har hittat ett album som jag tycker om! (Jag lyssnar som bekant inte på artister/album utan på låtar). För att inte tala om ett band. Om jag kunde skulle jag lägga musik på mina inlägg så ni kunde lyssna, jag får dock hänvisa er till youtube sålänge.
Kramar och Kärlek
Verro
Plain white t's är gryyymt bra :-)